Svenska Bastuakademien grundades i Jukkasjärvi 1988 och flyttade sex år senare sin verksamhet till Kukkolaforsen, någon mil norr om Haparanda. Pär Granlund var den som fick idén att starta en förening, och var annars än i bastun.
– Det var i en bastu i Arjeplog. Det var en usel bastu, egentligen inte så mycket mer än ett varmt rum. Då bestämde vi oss för att bilda en akademi för att sprida den goda bastukulturen, berättar Pär, som är kommunikatör i föreningen.
Idag har Svenska Bastuakademien cirka 400 privata medlemmar och 20–25 företagsmedlemmar.
– Det finns ett ökat intresse av bastu idag, som följer efter intresset för spa och gym. Det finns inget hotell i världen som får högsta betyg utan att ha en bastu, säger Pär.
Många hotell- och konferensanläggningar i Sverige satsar på bastu idag, och fler borde det bli tycker Pär.
– Syftet med en konferens är ju ofta att man ska kunna lära känna varandra, och det gör man i bastun. Dessutom ger det ju hotellet en egen profil om de satsar på det.

Rosenbad började som bastu
Det råder inget tvivel om att Pär kan mycket om sitt favoritämne, och han berättar bland annat att den tyska badmästaren Christopher Thiel en gång i tiden drev en bastu och ett badhus i Stockholm vid namn Rosenbad – på platsen där regeringsbyggnaden med samma namn ligger i dag.
Enligt Pär är bastutraditionen lika gammal som människans kunskap att bemästra eld, och att tron att bastun kommer från Finland snarare är resultatet av ett lyckat PR-arbete än fakta.
– Jag får väldigt ofta frågan om vem som uppfann bastun, och jag svarar alltid likadant – det är alla och ingen. Men finnarna har varit duktiga på att föra ut sitt ord sauna i världen, och det började på olympiaden i Berlin 1936, då den finska delegationen ville ha bastur i OS-byn. Det blev välkänt i hela världen, och förstärktes sedan när OS kom till Helsingfors 1952.

Tips för god bastukultur
En del av sin kunskap har Pär samlat i Bastugästboken. Som i vanliga gästböcker finns här plats för bastubesökarnas egna reflexioner, men Pär har också skrivit egna texter om bland annat bastukultur, bastuhistoria, och tips på bastumat. Ett sådant tips är att tillaga akademiens egna korv Tornedalsk bastukorv som sedan några år tillbaka tillverkas av NordChark. Korven snittas och rullas sedan noggrant in i folie innan den läggs på aggregatets stenar i cirka en halvtimme. När den är klar äts den, men inte under några omständigheter inne i bastun. Inte heller ska ölen drickas där.
– Jag är ingen ölkonnässör, men jag tycker att öl ska drickas långsamt. Dricker man en öl långsamt i bastun så blir den ju varm.
Istället tipsar han om att dricka ljummet vatten, då kallt vatten tar för mycket energi från kroppen och kan resultera i huvudvärk efter badet.
Ett annat vanligt fel är att hälla vatten på stenarna direkt när man går in i bastun och inte börjat svettas ännu.
– När ångan sedan landar på kroppen tror många att det är svett, men det är ju bara kondenserat vatten.
Att bada bastu handlar mycket om att visa hänsyn, och därför kan man följa regeln att det är den som sist går in i bastun som bestämmer när det är dags att hälla på vatten – eller ”kasta bad” som är en mer basturiktig term – på aggregatet.

En fredad zon
Bastun ska vara en lugn och fredad zon, där inga mobiltelefoner tillåts störa. I bastun ska man kunna vara sig själv, och Svenska Bastuakademien har som motto ”In sauna veritas”, alltså ”i bastun råder sanningen”.
– Idag ska vi ju vara tillgängliga 25 av dygnets 24 timmar, och då behöver vi fredade zoner. När det är som stressigast går jag in i bastun, och när jag kommer ut har jag full kontroll över livet igen, säger Pär, som helst avnjuter sin bastu 50–55 grader varm.
Men hur är det då med kläder i bastun? Ingen höjdare enligt Pär, som är av åsikten ”ju fler bastur, desto bättre”. Kvinnor och män kan då basta var för sig, men det viktigaste är att ingen ska tvingas gå in i bastun om den inte vill.
– Vad man framförallt inte ska göra är att tävla i bastu, det strider helt mot hela idén.
Andra lördagen i juni varje år firas nationalbastudagen på flera håll i landet. Svenska Bastuakademien har varje år ett tema på sitt firande, och i somras var det KTH-professorn Bo Olofsson som kom dit och pratade om vattnet som hälsobringare. Nästa år planerar akademien för temat ”Kreativa bastur”.