Nya sätt att brainstorma
Idéarbete, kreativ brief eller konceptfas. Kärt barn har många namn – men tyvärr alldeles för få arbetssätt. Andréas Breilers uppdrag som innovationskonsult är att effektivisera och förbättra idéfasen i ett projekt. I över tio år har han hjälpt företag att lyckas med den kanske viktigaste delen av ett projekt – det idéskapande mötet.
Text: Astrid Feldreich
31 januari 2011, uppdaterad: 28 maj 2013
Har du någon gång känt att tanken inte riktigt lyfter i brainstormingmötet? Att alla nya idéer dränks i powerpoint-presentationer? Det kanske inte är fel på din hjärna utan bara förutsättningarna. Det menar åtminstone Andréas Breiler som tillsammans med kollegan Jonas Michanek driver konsultföretaget Idélaboratoriet. Sedan år 2000 har de specialiserat sig på kreativa och innovativa processer. Utöver att driva företag har de skrivit en bok om hur man hanterar den kreativa processen, Idéagenten 2.0.
Idéstadiet en gråzonAtt komma på idéer är inget nytt. Det har människan gjort i tusentals år. Skillnaden är att tidigare har man inte gått på djupet med hur det går till egentligen. För tretton år sedan satt Andréas och Jonas och utarbetade metoder, tester och tankar kring idéprocessen i en arbetsmodell. De möttes på en utbildning i Danmark och åkte till San Fransisco ett halvår som en del i studierna. Där upptäckte de att idéfasen togs på allvar och att allt fler företag uppmärksammade den som viktigt.
I alla arbetsmodeller finns alltid en box eller fas som kallas idéarbete, kollektiv brief eller konceptfas. Tyvärr har det hittills inte funnits så många olika sätt att lösa den delen på. Därför har vi utvecklat metoder och praktiska tillvägagångssätt att förbättra en fas av arbetet som tidigare var – och i viss mån fortfarande är – lite av en gråzon och obruten mark. Det vill säga idéstadiet och den innovativa delen av ett projekt, förklarar Andréas.
När han går in som konsult och hjälper ett företag eller organisation börjar han med att titta på behoven. Det måste finnas en vilja till attitydförändring uppifrån och ner. Sedan skapar Andréas nya arbetsmodeller som passar den projektmetodik som redan finns på arbetsplatsen. Han berättar att alla andra delar av ett projekt har tydliga strukturer. Men just idéfasen är av någon anledning fortfarande vag.
– Trots att det är kärnan i ett projekt finns det sällan beskrivet vad man gör eller hur man ska leda ett sådant möte. Det förväntas chefen bara kunna. Det är konstigt att alla andra delar av ett projekt är tydligt mallade och planerade in i minsta detalj. Men när det gäller den första delen, den som faktiskt ligger till grund för resten av projektet, är det få som har någon beprövad metod.
Det Andréas gör är att skära ut och titta på just den idéskapande delen av projektet för att den ska bli så bra som möjligt.
– Vi arbetar sällan längre in i projketet då detta ofta kräver en branch- eller specialistkunskap.
Vanlig brainstorming går bortSedvanlig brainstorming där personer sitter och kastar ur sig idéer som någon försöker hinna skriva ner ger Andréas inte mycket för.
– Det ger sällan någon höjd på idéerna. Vi vill komma förbi traditionell brainstorming som vi menar hämmar kreativiteten. Många har negativa associationer till den typen av idéskapande arbete där gruppen sitter runt ett bord och kastar ur sig idéer på måfå, där någon försöker anteckna.
Istället har han utvecklat metoder som ofta innehåller en provokation av något slag.
Det kan också handla om att utgå från olika kundtyper, ta på sig olika roller eller vända på resonemanget från en negativ synvinkel, hur skulle vi inte göra? Jag bygger bryggor istället för att gå rakt på problemet eller frågan.
Många chefer börjar med en halvtimmes presentation i power point och ställer därefter frågan – är det någon som har några bra idéer? Helt fel enligt Andréas som menar att kreativiteten värsta fiende är för mycket information.
– Ett överflöd av information smittar ner hjärnan med begränsningar och fakta. Jag brukar säga att kan du inte presentera problemet eller frågan på två till tre slides är det något fel. Det är också viktigt hur mötesledaren ställer frågan. Säg hellre; ”hur kan vi bli bäst i världen” än ”hur ska vi bli bäst i Malmö”, tipsar Andréas.
Alla är kreativa på olika sättOavsett metodik är det deltagarna på mötet som avgör utgången. Bästa gruppstorleken är enligt Andréas runt åtta personer, tillräckligt många för att vara en kritisk massa men inte så många att det blir stökigt.
– Även om både lokalen och metodiken ofta är centrala komponenter så är hjärnorna nyckeln säger han.
Med det i bakhuvudet gjorde Andréas och kollegan Jonas en enkel modell baserad på ett stort kreativitetstest. Testet heter KAI (Kirton Adaption–Innovation Inventory) och mäter individers olika sätt att definiera och lösa problem. Det förutsätter på att deltagarna antingen är adaptiva eller innovativa. Båda personlighetsdragen är två olika sätt att vara kreativ på, eftersom Andréas menar att alla människor är kreativa.
För den som är adaptiv tar det lång tid innan han eller hon kommer på en idé, men när den dyker upp är den väl genomtänkt. Är man däremot innovativ kommer det många idéer snabbt, men de är å andra sidan inte så genomtänkta, säger Andréas.
De lade även på en annan axel, där kunskap och icke-kunskap fanns med.
Ett vanligt misstag vid den här typen av idémöten är att företaget tar in en homogen grupp med bara experter. Ibland behövs det personer från andra delar av organisationen som kommer med nya idéer och infallsvinklar för att få igång kreativiteten. Mixen är avgörande. Det får gärna delta personer som är bra på ett närliggande område.
Se alla inom temat här
Senaste i Reportage
Hotel Birger Jarl Uppland
Hotell Mitt i Vasastan ligger Hotel Birger Jarl. På promenadavstånd till allt vad staden har att erbjuda hittar du en nyrenoverad konferensvåning för 550 personer och en lika nyrenoverad restaurang och lobbybar.
